|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
 |
 |
|
 |
 |
 |
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
 |
|
|
|
 |
Det finns 2 huvudmetoder (med ett otal varianter) att använda när man vill bygga upp webbaserade system, t ex ett intranät. I systemutvecklingsteori brukar huvudmetoderna kallas för "Vattenfallsmetoden" respektive "Iterativ utveckling". Ofta är upphandlingsrutinerna hos företag och myndigheter anpassade till den äldre "Vattenfallsmetoden". Detta ger en sämre slutprodukt, högre totalkostnader och mindre inflytande för uppdragsgivarna. Detta dokument vill kortfatta beskriva fördelarna med att i stället använda en iterativ utvecklingsmetodik. Vad innebär vattenfallsmetoden? Vattenfallsmetoden har fått sitt namn utifrån liknelsen med ett vattenfall. Om man använder vattenfallsmetoden har processen en enda riktining, det finns en given ordning i vilket saker och ting måste genomföras.Slutresultatet blir en produkt av en kedja händelser i en väl definierad ordning. Ofta ser processen ut så här:
Varför fungerar Vattenfallsmetoden dåligt? Att metoden inte fungerar är inte leverantörernas fel. Problemet med metoden är att alla viktiga beslut tas på förstudiestadiet. Förstudien definierar helt hur slutresultatet kommer att bli. Men det finns ingen systemutvecklare i världen som i förstudien kan förutse hur den totala samverkan mellan människa och system kommer att fungera. Även om man gör mycket nogranna förstudier, med stora mändgder tid nedlagt på att diskutera med slutanvändarna – är det bortkastad tid. Varken slutanvändare eller den som gör forstudien kan egentligen förstå vad som kommer att komma ut ur projektet. Den mycket nogranna förstudien är bortkastad. Man kan likna det vid att anlägga en gångväg i en park. Man räknar noggrant ut hur gångvägen ska ligga och hur dess rundade gångbana ska passa in i naturen. När man väl byggt den ser man att folk går någon helt annanstans. Det som saknas i Vattenfallsmetoden är konkret kunskap om hur systemet verkligen kommer att fungera – och de modifikationer som fortlöpande krävs för att komma till ett väl fungerande slutmål. Varför används Vattenfallsmetoden? Till stor del används nog fortfarande Vattenfallsmetoden därför att "så har man alltid gjort". På ytan ser den ut att skapa trygghet. En omfattande förstudie gör att köparen tror att denne vet vad han/hon köper, en kontinuerlig redovisning verkar betryggande under projektet, "vi förstår precis var vi är", och inte minst – upphandlingsprocessen är helt anpassad till Vattenfallsmetoden, såväl inom större företag som offentlig förvaltning (se vidare nedan). Att sedan slutresultatet egentligen inte blir särskilt bra kanske inte syns när "man gjort allt rätt". Alternativet heter Iterativ utveckling I modern systemutvecklingsteori finns det en annan metod – den iterativa metoden – som ger ett mycket bättre och säkrare resultat. Den bygger på principen att man tar en liten del av utvecklingsprocessen och gör den så klar att den kan prövas i verkligheten. Man bygger allt, från grafisk design till fungerande funktionalitet. Sedan sätts den i verklig drift, man samlar in erfarenheter från företagets personal och gör sedan om hela utvecklingsarbetet i omgångar tills man är nöjd med slutresultatet. Också här gör man naturligtvis en förstudie innan man börjar, men den behöver inte bli lika omfattande eftersom kraven förändras under projektets gång Ofta ser processen ut så här:
Varför fungerar Iterativ utveckling väl? Den iterativa metoden förutsätter att man tar små steg och genomför dem tills man är säker på att såväl användare som utvecklare har samma bild av vad som ska utvecklas. Varje enskild förstudie blir kortare och det blir enklare att visualisera och få verklig erfarenhet av hur projektets slutresultat kommer att bli. Allt hänger inte på den första förstudien, utan projektet korrigerar sig löpande. Skulle man ha råkat ta en något felaktig riktning från början, kommer detta snabbt att korrigera sig i nästa genomförandefas. Om man liknar också detta vid att anlägga en gångväg i en park skulle det betyda att man först bygger parken utan att anlägga gångvägar, släpper in människorna, ser hur de går, och sedan anlägger gångvägarna där människorna vandrat. Det är betydligt träffsäkrare. Varför används inte Iterativ metodik oftare? Den viktigaste orsaken till att iterativ metodik inte används oftare är kanske att man inte i förväg kan säga exakt hur mycket varje fas kommer att kosta. Faserna är ju inte definierad när man startar projektet. Argumentet är inte hållbart om man ser till slutresultatet, eftersom metoden ger ett billigare och mycket träffsäkrare resultat, men det kan kännas tryggt för upphandlarna att veta på kronan när vad projektet kommer att kosta, oavsett om det sedan fungerar eller ej. En annan förklaring är att traditionell upphandling, inte minst från offentlig sektor, inte i första hand går ut på att skapa det effektivaste systemet för organisationen, utan att göra upphandlingen korrekt och opartiskt. D v s ju mer av "hårda fakta" man kan definiera i upphandlingen, desto träffsäkrare anser man att leveransen från den upphandlade leverantören blir. Upphandlarna har svårt att hantera mjukare fakta som förmåga till samspel med organisationen och förmåga att ta till vara erfarenheter som gjorts under projektets gång. Upphandlingssystemen är i grunden inte anpassade till att köpa något man inte i detalj kan definiera från start. En tredje förklaring är nog helt enkelt okunskap, både från leverantörer och upphandlare. Det blir andra faktorer än de traditionella som avgör om man har en kunnig leverantör. Mer avgörande blir förmågan till samverkan med den interna organisationen och mindre avgörande teknisk kapacitet. Fortfarande tror många företag att skapandet av t ex intranät eller kvalificerade webbportaler är tekniska projekt, medan de i verkligheten är kvalificerade organisationsprojekt, där den största delen av kostnaden ligger i interna timmar för den egna personalen. Tar man hänsyn till den interna arbetsbelastningen är iterativ utveckling skyhögt överlägsen traditionell Vattenfallsmetodik. Klicka här om du vill läsa om ett typfall som använder iterativ utvecklingsmetodik Visby 2003-02-16 ©Hillar Loor |
|
|
|
Aktuellt
Mitt Sölvesborg - video & foto (2011-09-14)
Haparanda kommun inför eFörslag (2011-09-02)
MRHF bygger försäkringslösning (2011-08-18)
Ljungaviken - En helt ny stadsdel (2011-05-23)
Regionalt Cancercentrum (2011-05-20)
imPortal - ny tjänsteplattform till Sölvesborg (2011-04-28)
Sociala Medier & Offentlig Sektor (2011-04-06)
Sölvesborgs kommun bygger vidare (2011-03-11)
Almedalsveckan på export till Bornholm (2011-03-03)
Nytt support- och ärendehanterings-system (2011-01-25)
Årets Almedals-kalendarium (2011-01-10)
Sametinget intranät (2011-01-05)
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
